Diagnos

En medvetslös man kommer in till akutmottagningen på ett sjukhus. De yttre omständigheterna pekar på att mannen fått antingen hjärnblödning eller en propp i hjärnan. Två helt olika tillstånd som ger liknande symptom. Eftersom behandlingen av de två tillstånden är diametralt motsatta (och kan vara direkt dödliga om dom ges till fel person) är det oerhört viktigt att man ställer rätt diagnos.

På samma sätt gäller för samhället i stort. För att kunna sätta in rätt (och inte direkt skadliga) åtgärder måsta man göra en riktig diagnos.

I fallet Norrbotten som jag relaterat till nedan, har man valt att ge den låga sysselsättningsgraden diagnosen "sjukdom" vilket medfört att ett stort antal personer går sjukskrivna. Givet denna diagnos är en tänkbar behandling att satsa stort på sjukvården i Norrland (och i resten av landet också, för den delen). Bussa in läkare till Kiruna.

Regeringen har valt en annan behandling: man lämpar över ansvaret på företagarna och låter dom betala den höga sjukfrånvaron. Problemet med detta är att det är fel behandling baserad på en felaktig diagnos. Och två fel gör inte ett rätt.

Regeringens behandling av symptomen gör att ännu fler företagare drar sig för att anställa och när man väl anställer tar man givetvis inga risker, bara friska starka kommer på fråga. Ännu fler ställs utanför arbetsmarknaden och får diagnosen "sjuka".

Så länge den socialdemokratiska regeringen med dess samarbetspartner konsekvent gör felaktiga analyser av samhället och hur det fungerar, kommer vi aldrig att få en lösning på dom underliggande problemen.